Polen-Litauen, vid sidan av kampen

Då hemmakämparna var överlägsna i det mesta på banan utspelade sig det intressantaste vid sidan om själva spelet. Gorm trodde först att han hamnat i på kvällsgille i Valhall eller möjligtvis i ett svenskt ynglingagille på någon Medelhavsö. Lokalbefolkningen ömsom skanderade, ömsom skrek ut

LIE-TU-VA

samt allehanda svårbegripliga ramsor till hemmakämparnas stöd.

När kämparna vilade eller smidde planer för nästkommande attacker eller försvarsstrider, skuttade ett tiotal ungmöer ur lokalbefolkningen fram och utförde diverse jenka- och kosackliknande danser iklädda utstyrslar som hemmavid hade kallats en fara för det allmännas bästa.

Fjärrsyn sände dessutom via trolldom ut rörliga bilder till de dryga tre miljoner ur lokalbefolkningen som inte rymdes i arenan.

Själva kampen var egentligen slut i halvtid, och Gorm tänkte att detta välspelande hemmalag borde ha stora chanser att komma långt i jakten på guldskatten. Inte minst Jonas Valanciunas hade en stor drabbning med sexton baljor och arton brädor. Kampen slutade 66-87.